Fler vetenskapsnyheter långt inne i den sovande hjärnbalken

När alarmet går igång vrider jag mig om
Sträcker ut en famlande hand i mörkret, så kastar tvärbanan ljus över väggarna
Och för en kort stund blir allt synligt
Kläderna dras på, de är kalla efter att ha legat på golvet
Huden knottras, försöker värja sig
Vi är många på tunnelbanan denna morgon
Tittar ner i tidningar på mobiler
Väljer musik till vardagens intåg efter dagar av lättja
Jag ler stort
Med händerna knutna i fickorna
Tankarna fladdrandes vilt omkring
Smilgroparna djupa
Tiden får gå fort, rusa fram
Som mjuka fingertoppar över strängarna