dagen då anna passade runt bollen bland de regniga södergatorna och simmarnas kroppar glänste

ute högt ovan molnen skriker flygplanen ut sin rädsla för höjden, och här halvnaken i soffan sitter jag.
det duggar stilla över innergården, över fimparna och min punkterade cykel.
ut och spring skriker hjärtat. ut och spring.
om några timmar åker jag med johanna och etel på bilfärd, vart den går vet ingen.
jag kommer sakna magnus och ivan.
love 4-ever


min bror frej,

räv!

jag är tillbaka i stockholm efter en viss tid på vift.
i dalsland där jag och magnus hängde ibörjan av veckan lyste solen genom molnen.
de höga lövträden lutade sig över oss och räven som har kommit att bli vår vän.

hon heter liv.

i ottan på Frej balkong i Barcelona

Frej sover men snart ska jag väcka den lille luringen.

men vad håller jag på med?!

Här sitter jag i ottan med en smygande bakfylla och taskig mage.
Jag vaknade tjugo över fyra i morse och har ej lyckats somna om sedan dess.
Har istället legat och vridit och vänt mig fram och tillbaka i mörkret och trott mig höra och se(?) saker som varken gett ljud ifrån sig eller varit möjliga att beskåda. Nojja. Toknojja.
egentligen i friska luften, i det trygga dagens ljus hade mina hjärnspöken lätt kunnat avfärdas som rena hokus pokus fjanterier, men när man ligger ensam i ett kvavt mörkt rum är det inte lika lätt.
Jag hörde röster, mumlanden, ett strålande ljud som att någon var på toaletten men aldrig fick blåsan tömd.
Kackelackor! Sa inte frej att han och lettie blivit trakasserade av en kackelacka?
Jo så måste det vara, en kackelacksjävel sitter säkerligen och stirrar på mig bara någon centimeter ifrån mitt ansikte utan att jag ens vet om det! Så viftar jag med handen framför mitt ansikte, rädd att känna de knastrande benen mot mina fingrar, men ingenting där!
Och så håller jag på. Är det inte det ena så är det det andra.
Oro över att det inte skulle gå att checka in på ryan air, att det inte ska finnas en enda skrivmaskin i moraira (dit jag ska resa om några timmar) oro över att jag kanske har magcancer som i den är filmen om en lyckligt ovetande tjej med cancer i magen, i mitt fall troligare förstoppning efter all onyttig mat jag tryckt i mig den senaste veckan.
Ett tag tänkte jag att rummet var ont, alltså riktigt ont och att det var ute efter mig. Den jäveln!

Igår drömde jag ju faktiskt mardrömmar och jag har sovit dåligt efter att jag fick flytta från frejs rum och in ivdetta efter halva veckan.
Eller så är jag bara nojjig.

det går fort när det går

Himlen är grå och oroväckande hotfull. På tåget mot hässelby är det nästan helt tomt och det är min sista dag innan semestern.
För ett år sedan jobbade jag mina sista dagar på cafe muggen. Då var götgatsbacken stekande het och mina ben bruna efter bad på eriksdalsbadet.
Nu är de halvbrända och trötta efter slit och släp.
Jag läser att alla killars nya drömtjej, alicia wiklander henne går det bra för, Sötpotatis!
För nåt år sedan sålde hon julstjärnor i liljeholmen men nu väntar holywood bakom knuten.
Snart ser ni mig och simon i tidningen, totalhypade efter succealbumet och någon fin quote av mig, bah
"för ett år sedan torkade jag barnrunpor"
Sötpotatis!