dagdrömmarna ökar lavinartat

Jag brännde gommen så att en tunn hinna hud sladdrar omkring när tungan slickar i sig nattens smak som kilat in sig mellan varje tand. Inte en enda hann borstas eftersom jag fick rusa upp ur drömmen, hälla i mig den skållheta vällingen och i mina tunga dr martens springa likt en nyfödd kalv någon tryckt på två par dr martens. Samtidigt som jag sprang irrade tankarna fritt och jag gav mig själv frågan
'hur länge kommer jag hålla på så här?'
springa till tunnelbanan är ok nu men orkar jag med detta flera gånger i veckan när jag är 41?
Ja fortsätter jag så här bör jag ha tränat upp en god kondition tills dess.
Helgen som passerade var nykter romantisk och helt sjukt fin.

arty farty mister lone gunman

jag har tagit mina första stapplande steg ut på cyberrymdens palett.

there is no happiness without holes in it.

Rosa stripor följer mig över himlen där jag baklänges tar mig fram,
när dörrarna öppnas smiter kylan in och kramar mina lår så de krusar sig.
Idag är det fredag och det är en bra dag. Därför skickar jag en morgonkram till dig.
Den luktar frost och proviva mango. Presis som jag.
Kram!

nu sätter jag tänderna i äggulan så att den brister

ett svagt brus från fikarummet fyller de sovande korridorerna, och innanför en av dörrarna sitter jag på en stol som går att hissa upp och ner, upp och ner. ibland snurrar jag på den så att solen blixtrar till swiff swiff swiff over ryggen och i ansiktet.
planerna på tatueringen skrider långsamt frammåt.
inte för att den skulle se ut så här, men denna är en jävla bra:

YES! smaka på sötaste hinatakaramellen

visst väntar jag på att åka dit

Cameron diaz börjar bli gammal tänker jag och möter hennes våta blick som söker sig ut över bron in under huden gömmer sig bakom säterna. Och jag med henne, under den dalande solen. Mina händer blev skrynkliga i det varma diskvattnet. Jag lyfte dem upp över ytan, i potatiskastrullen skuggas varje rynka. En dag kommer dessa händer se ut så här torra som våta.
Jag känner för att två mina händer mina armar min mun. Fylla den med vatten och skrapa ur varje gammalt ord, varje oälskad smak. Spola av dessa gårdagens tankar och låta huden andas fritt från de jag hade tänkt skulle ske, varje onödig förväntning.
Det kliar i mig och rinner från snoken. Om jag blir sjuk så är det kanske nu det sker, och tusenlapparna får rinna av mig, om det sker så sker det

ikväll tänker jag se botten av flaskan och bekanta mig med honom ordenligt.

Claude VonStroke – Who's Afraid Of Detroit?

en gaaaaaammal goding. den här brukade jag dansa runt till för tre år sedan i kollektivet på kungsgatan where it all begun.  jag hade en kökshandduk på huvudet och ett glas rödvin i halsen bröden i ugnen och dansen i blodet.

jag och magnus gick på söderpromenad som sig bör.  längs med vägen hade nästan varje bil med snö på framrutan  något skrivet på sig. det isade om kinderna men en sliten jeanskjol på beyond retro inhandlades så ikväll ska mitt tajta jeansass shejka the floor mannen.
som vanligt så fotade jag lite på stan.

bilar fucking bilar

vad gör du på lördagmorgonen?

kollar på:


visst lyser solen på söders hustak. det är inte mina rödsprängda ögon som spelar mig ett spratt. ivan rev magnus över hela ansiktet så nu ser han helt körd ut.
idag ska man bara njuta av att det är lördag trots att jag är trasig.

jean-claud babydock måste vara det mest fucked up namn jag hört på lägre.

tick tock gruppsex och en krock.

jag har inte skrivit på några dagar. ingen inspiration har runnit i mina ådror utan endast en matt trötthet som piskats på av de kalla snöflingorna.
ja visst är det svårt att liksom utvärdera sin insats i sitt liv när dessa tistlande moln skymmer himlen och frusna trädtoppar skaver hela världsbilden. där ovan molnen flyger ni till Thailand och Barcelona. ni lutar er tillbaka och tittar upp på knapparna i taket och håller i tidningen ni fick av flygvärdinnan fast där i finns inget av ert intresse. jag står med fötterna på lite grus, bredbent med den stora luvan över öronen och ser er flyga iväg från sverige med ett stelt panikleende. bort från fastighetsbubblor och lets dance. bort från det där svenska som man älskar när det består av bruna ben och ett varmt sommarleende på typ ebba hultkvist.

några konkreta tips när man känner så här är:
ät en annanas
onanera eller ha sex om partner är tillgänglig
köp något fult på loppis som du kan ha sönder (gärna keramik som någon jävel har drejat fram på typ gotland)
klipp av dig håret
sätt på dig en skinnjacka fast det är kallt.
tänd en cigg och drick lite sprit och bara "fuck you everybody I fucking rule this shithole everybody else is just wankers!
shut the fuck up"


eller så kan man måla träd.

oskar oakat osrak

'Va de är ju inte som att man dör för att man är halvkär eller nåt' säger den bredläppade tjejen framför mig. När jag gick på gymnasiet gick hon på mellanstadiet. Sånt är livet maaan.
'jag är hungrig men inte sugen, asså jag har inte ätit på två dar'
'men åt du inte det där godiset? Frågar hennes kompis.
'nej det kräktes jag upp'

om hur man vill vara, ja visst knyter det sig i mina händer, visst tittar jag upp när jag hör ordet kräkas.

Att oskar linnros vann grammis för årets nykomling och att robin vann fyra är ju ingen suprise.
Utbudet är ju brett men smalt. Tjejerna diskuterar oskars söderfrisyr och huruvida han är snygg eller inte.

tjejen som kunde hoppa genom tiden

Isen smälter under våra fötter. Bort rinner vinterns sista suck och framöver är det bara att vänta sig det jävligaste av väder. Det blåser i de korta lockarna och på måndagar är allt en önsking bort. Imorgon ska jag skära bort en pytteliten del av ryggen så någon simmning blir det kanske inte. Till min stora besvikelse.
Annars är allt som vanligt, inga katastrofer inga sprudlande galenskaper. Inga extrimiteter what so ever. Och det är ganska skönt 08:08.

jag ska bara kräkas lite

den nya frisyren

vad tycks?!

yoji är en riktig tönt. varje gång jag ser honom så skrattar jag.

nu stoppar jag ner handen i toalettstolen, nu gör jag det bara tänkte jag och tryckte ner handen, ner i svärtan och rörde runt. så slojuuuurp lossnade det. från fingertopparna droppade det upplösta pelletserna och kattkisset men det här är väl helt ok tänker jag. att städa kattlådan genom att hälla ut allt i toan är aldrig en bra idé men sådana föds bara klockan tre på natten när man är berusad. så är det bara.

igår så klippte jg av mig håret. nu ryker det sa jag och i ringen fick jag en klippning för två hundra kronor som skulle kicka de flesta frisörers lilla sorry ass.
jag vill se ut så här sa jag och höll fram en bild på britta perssons bob. "ja den ska vi göra!!" utbrast frisören och viftade med händerna.
så här sitter jag i soffan och kollar på miami ink och utanför fönstret regnar det!?

här räddas de från sig själva

På badhuset pratar man inte mycket med grannen som byter om bredvid. Inte om man kan undvika det iaf.
Klart att nakenheten är ett skäl men också våra egna tankar. Den fuktiga luften vibrerar av våra riktade blickar som gömmer sig bakom duschstrålen, bakom skåpsluckan. Ja visst stirrar vi på varandras nakna kroppar visst stirrar jag och visst stirrar ni på mig. På mina ben och mina bröst. Vi värderar blixtsnabbt och bygger historier kring de nakna människorna framför oss. Speciellt mammor med barn. De brukar vara de som pratar högst. Barnen ställer självklara frågor och de äldre tanterna som går dit för att simma två och två, de ler och tittar och skrattar varmt. Ibland är det kö till duschen men då ställer man sig snällt i kö och det brukar inte dröja lång stund innan en dusch är ledig. Ett tyst skådespel med vänliga röster som nickar och ger plats om det behövs, tystlåtet. Och där står alla blottade men ofta inte rädda utan nyfikna på den verkliga världen. Den verkliga kvinnokroppen, benig och sladdrig.
Det är lite som att gå i någon sorts självbilds terapi och när kloret långsamt sköljs bort känner jag nästan alltid en enorm samhörighet. Och det är jävligt värt.

cat, Im a kitty cat and I hang hang hang

två män och en film

Här ligger magen blottad på täcket. Ryggen är böjd efter hundra nätters sömn och kudden har fläckar efter dig, precis som du. Magen är ljus och len men det är knappt att dina höfter utmärker sig. De har drunknat i allt det varma. Din mage ger ett litet ljud ifrån sig, kanske efter cheeseburgaren du åt inatt, eller så är det actimel som den ropar efter. Du stryker med handen över den lena huden och du känner hur maskineriet är i full gång. det puttrar och mals på där inne, det hammras och sågas. Du tänker mycket på vad du äter, det går i perioder det där och det förekommer perioder då du inte ägnar det en tanke men idag tänker du. Idag tänker du att du nog ska äta en banan. Eller ett äpple.
Jag har läst och antecknat ner det som går i tiden. Det finns inte en människa jag träffat sedan det nya året drog i gång som inte talar om hur förändningen är nära. Nu tamefaan ska det där nya livet börja. Det kulturella resespäckade omvälvande livet ska bli verklighet och både kilon och de betungande förflutna ska brännas. Vi människor har en förmåga eller en önskan om att få starta om på nytt, ett sparat extraliv som man kan använda för den framtid man alltid velat ha men aldrig vågat skaffa sig. Men du, det är ju just i detta ögonblick du lever. Inte sen, när du har fixat allt för dig. Det är ju nu under täcket, på tunnelbanan i vimlet och förvirringen som du lever.
Och det är inget fel i det. Inget alls.


Two Men from Dominic Allen on Vimeo.

hon kastar snöbollen i springan för att visa att hon tycker om dig. så funkar tjejer vet du väl ?

jag undrar hur många gånger man fått höra detta fast tvärtom såklart och då var det ingen snöboll utan krokben och favoritsuddigum sönderklippt eller stulet, ens mamma förolämpad eller en snus kastad i nacken.
tänk vad många killar som har tyckt om mig enligt fröknar och andra vuxna utan någon koll på genus.
jag gick iaf inte på det, gjorde du?

 i så fall är det lätt hänt, för hela samhället är uppbyggt så. utan att låta så paranoid, fast jag kan väl erkänna att jag har börjat se mönster av konspirationer överallt i min omgivning (detta beror inte på mitt Arkiv-X maraton som började i fredags för jag har ännu inte börjat proklamera för att min granne är en utomjording (även om det hade varit en bra titel på en 80-tals film))
idag uttalade sig en galning på "Ring P1"
hade han talat om någon annan folkgrupp än muslimer så hade han blivit åtalad för hets mot folkgrupp och hängts ut som en riktigt praktidiot. att public service dessutom kritiseras och hånas på alla dagstidningar i och med de lagförslag som moderaterna har om insyn och blaha blaha bekräftar bara det faktum att vi lever i en värld som lotsar oss igenom livet utan att egentligen säga vad den egentligen tänker. sverige är som en dålig kompis som går med och hjälper till att köpa en snygg outfit och på frågan, 'är den här fin på mig?' svarar den, 'ja jättefin!' fast man egentligen ser ut som en ko i en klänning.
 ( om du minns cow i cow and chicken.)
precis så dålig vän är sverige.

Nico – Sunday Morning - Album Version (Stereo)

sagt och sett på tunnelbanan

Han ber tyst vid min sida som en gömd operasångare. Jag hör bara pulsen och en svag monoton melodi som lägger sig som en matta över tunnelbanans golv. Jag ser dig som med stora händer och smala polisonger meditativt talar med alla och ingen alls. Ibland tänker jag att alla dessa betraktelser skulle rymma inte bara detta utrymme utan enkelt bli till tiotusen bloggars innehåll.
Hon pratar om Thailand med lagom mycket underlagskräm och väskan från indiska i knät. Hon trycker på sina kinder och när en man från situation stockholm håller fram en tidning så släpper hon dem och de,som allt annat på denna jord lyder under gravitationens lag och det vinterpräglade ansiktet som drömmer om Thailand förklarar med både ögon och mun för mannen att, 'jag har inga cash'
ja cash is king men i det blindas rike är den enögde kung.

A Mystery: Why Can't We Walk Straight? from NPR on Vimeo.

nästa avgrunden byte till arbetslöshet ångest och förvirring

Jag ser i era ögon att ni inte vill gå till jobbet idag. Det glittrar av tankar som smittar, ja hela tunnelbanan är som en enda stor måndags-influensa. Men jag är ganska nöjd i allt detta. För i mitt arbete bor det en liten krabat som heter Mening. Han strök mig över pannan i morse och sa att allt kommer gå hur bra som helst. Han ligger gömd i min ficka och värmer yttersidan på låret. När jag kommer fram till jobbet kommer han lägga sina små händer över mina när jag börjar hacka grönsaker, och hjälpa mig att lyfta det tunga kastrullerna. Han kommer kittla mig under hakan efter att jag åkt ner för den lilla backen med stjärtlappen klistrad mot rumpan.
Jag är glad över att jag har ett arbete, i dessa tider. Jag känner mig tacksam över att jag får göra något som jag tycker om. För nästa är byte till arbetslöshet, ångest och förvirring.
Kanske.

Men jag tror inte det, och du...
Ha en bra dag på jobbet eller i skolan!

igår var det fest men nu är det tö

jag följde inte med de andra ut igår, om det nu gick ut. ut och hem blev min melodi och under täcket somnade jag helt slut i hela mig.
att johanna och isak blev 50 var fint och det kom många som drack sig glada. johanna visade hur man klättrade på hennes pole dance-stång, alla försökte göra det lika bra men det var svårt och idag känns det i ryggen.
så när man tittade ut i morse visar mätaren +2 så det blev söderpromenad längs med vattnet.
en ganska bra helg om man får säga så.

I want to belive

visst spritter det i mig om kvällen trots istapparna som står som galler för fönstren. där ute ligger gården öde och tom, riven av det som drog förbi.
Ivan som hatten fick heta ligger på rygg och nickar i takt med Yeasayer – Ambling Alp
ikväll fyller mina kära vänner johanna och isak femtio ihop.
tänka sig, jag minns när jag var sjutton och tänkte och tänkte att tjugofyra det var mäktigt.
gammalt och vist och moget bra. nu är jag inne på det året men mycket mognare är jag inte för det.
johanna och jag pratade om hur det ser ut i våra huvuden. hon sa något om att det satt lappar i hennes och jag att det var lite som att handla med en småbarnsfamilj på willys i mitt.
med barn som drar i varje tanke och EXTRAPRIS målat över hela näthinnan. så står jag alltid i längsta kön bakom äldsta paret som långsamt drar sina torskfiléer, fram emot kassörskan som är 18 och har brunt hår i tofs med finnar och fina örhängen.
så är det i mitt huvud.  ibland.
men nu ska jag dricka gin så då blir allt solsken.
det här är Ivan.       BAAAAAAHHHH!

ansikten från 2010

hur din förra fågel flög

igår kom dessa glada prickar över! vi drack vitt vin och spelade bossanovachill musik, luigi på gitarr och jag sjöng. jacob freestylade på sin iphone med små slingor och solon. det blev hårt med tanke på att jag och magnus skulle gå upp tidigt och åka tåg till eskilstuna genom snöstormen för att där ute i skogen nära där jag själv växte upp, träffa och ta med den sötaste lilla katten i hela världen.
han är gräddvit och alldeles tussig och jag kan helt enkelt säga att jag älskar honom.
men nu kommer det svåraste och det är att komma på ett namn som passar både honom och oss. svårare än man kan tro. hittils har jag sagt nej till både
"lillmange" "tjernobyl" och "snuffe"

sanna och jag har jobbat ihop den här veckan