jag sitter i magnus vardagsrum. utanför går inga tåg. där står tiden still, precis som här inne.
jag smakar choklad och trötthet. men allt är bra. allt är alldeles bra.

asså så jävla bra. HAHA!

drygt 40 svanar och några enstaka doppingar fanns på plats när jag och martina valde att ta strandpromenaden längs med vattnet och slottet. titta titta dom dyker ropade jag och pekade ivrigt på doppingarna som en efter en försvann ner i det iskalla vattnet. hur länge kan dom hålla andan? länge. plopp plopp plopp så var det tillbaka och gled runt med så nöjda miner en fågel nu kan ha. vi pratade om människor och möten och jag log och sa att jag till varje pris vill känna på allt och liksom låta det vara kvar i mig. även om man ofta blir osäker, som att livet är en halvdan magiker som vill trolla bort en krona och man vet att om man tittar för nära så är det just i avledigsmanövern som man liksom blir fast och ändå blir förtjust över att mytet är borta.
hur ska jag kunna förklara, det uppenbart bara? kan du kan jag kan vi bara få vara?

ur en dödsdömd säng hänger jag med orden
tiden flyr i väg över mossen,
bakade 200 semlor
när är det dags att gå upp
lyssnar till fläkten som inte fläktar
ryggen värker över lakanet
djupt i det röda mörkret
får livet dubbelform

så hade ännu en helg passerat. hej hej.
för en vecka sedan hade jag ett ganska tråkigt liv. det har jag inte nu.
nu går tiden för snabbt och för långsamt och allt känns ganska förvirrande.
wassup?

* försöker få igång min gamla dator = fail
* har köpt fun ligths nya smak wild strawberry/watermelon = *tumme upp*
* längtar tills på onsdag

snart får man köpa vårskor och smaka på vårluft och tänka vårtankar. jag är precis så ofantligt fånig som jag vill och tänker fortsätta att vara.

jon brion hänger runt i köket men får inget kaffe för det dricker jag upp själv.

mailade iväg min passkod.
hej ryssland får se om de blir något med dig. en kortvarig romans.
de torra kvistarna jag plockade i höstas står ännu i "blom" men det som riktigt fascinerar mig är det komplexa rotsystem som har tagit fart. skulle lätt kunna plantera ett träd om typ en månad.

om att vara otroligt otroligt glad men ändå förvirrad.

jag halvligger i sängen och tänker tänker på vad som komma skall.

 

känner mig lite som den här killen innan saker liksom lägger sig på sin plats.

ett ständigt jävla sökande efter någon sorts lösning.

lägenheten går ut snart och de flesta människor jag träffar verkar vara i något sorts upplösningstillstånd.

de ska flytta till malmö, åka till usa, sluta på jobbet, plugga i london. att vara i åldern då alla världens möjligheter ligger öppna. mina ligger dolda längst ner i gruvan och jag måste ha minst 500 hårt arbetande dvärgar som med frisk mod tar i för att hjälpa mig hitta den minsta av guldklimpar.

allas planer känns ändå långt mer greppbara än mina abstrakta löst sittande.

ha! men det är fint också. 

som att jag bara väntar på mitt alldeles egna saxofonsolo ska dra igång.

och det gör det nog snart.

 

alela diane - the rifle

jag drömde att jag red på en, två meter hög varelse, med lång sträv päls.
han mötte mig på en gata i eskilstuna och när jag trodde slutet var nära var det egentligen bara början.
utseendemässigt sulle man kunna jämföra honom med ett enormt piggsvin i något sorts mörkbrunt skimmer.
jag höll i mig hårt i hans nacke och var tvungen att trycka mig så tätt jag kunde mot hans kropp så att blåsten inte tog mig.

det här med att vilja

back in the shit. i bagarmossen ligger jag och googlar wasabi.
efter att ha läst tre rader på wiki har jag redan tröttnat men har ungefär fått reda på det jag ville.
wasabi tillhör familjen korsblommiga växter, det är alltså inte pepparrot utan en nära släkting, den odlas i vattendrag i det japanska landskapet men då den är fett dyr så brukar man blanda wasabi och vanlig pepparot tillsammans med färgämne senapspulver och olja.
HAHA! (triumf) nu vet jag.

R kelly

det finns triljoner sätt att beskriva hur jag känner.
äter glasnudlar och väntar på att sömnen ska infinna sig,
igår spelade jag på sjöhästen,
alla var där. helt sjukt att träffa så mycket folk, giget var bra och hela världen exploderade i mig.
idag har jag halvt om halvt kollat på resan till melonia och haft det helt sjukt fint bra.
mer sånt.

ASSÅ mobilbloggning
så sjukt desperat är jag inte att försöka dela med mig av mitt redan avskalade onyanserade bloggande.
det vill nog ingen annan heller.
jag hör johanna gå in på toaletten. pappersväggar liksom.
 JOHANNA viskar jag så högt det går men hon hör mig inte.
sömndrucken antar jag. för dig din stackars jävel som läser det jag skriver har jag ett litet filmtips.

angels egg
typ det bästa man kan se

jag lovar att jag ser dig
rakt in i skiten på debaser
dubbelvikt under bordet
i durschen
i drömmen
på bussen
och djupt inom mig

du vill känna mer, våga ge
ligga mer
ligga ner
hålla min hand, då ibland
när det känns som att du kan

det är just sånt som vi drömmer om

jag står i ljuset mitt i rummet
ibland alla dina b-sidor
håller upp händerna högt över huvudet som i bön
du pratar om maskinen, om livet om vidret
och allt långt utom räckhåll
du skrattar när vi cyklar i luften
då livet och lusten infinner sig, då ser du mig.

det är just sånt som vi drömmer om

kras kras låter det när jag tuggar mig igenom knäckebrödet.
jag är tillbaka i vardag och vargvinter, ligga ner, sitta upp.